Cv

CV

Rolf H Reimers

1959-1964 Studier vid KTH i Sthlm, Arkitektur.

1965-1985  Curmans ark.kont., Stockholms och Helsingborgs stadsbyggnadskont, K-Konsult. Lärare o kursledare på kommunskolan i Sigtuna

1968 Var med och startade Seriefrämjandet (Hemma hos oss)

1972 Teknologie doktor i Projekteringsmetodik, Grafiska metoder för hantering av samband inom fysisk planering

1977 Docent i Projekteringsmetodik, System för kartläggning av värderingar

1978-1981 Illustrationer i tidskriften Plan

1985-1991 anställd vid och senare ägare av Labcomp AB (Bildkraft AB) som introducerade engelska och amerikanska tecknardatorer i Sverige.

         Kompendium om tecknardatorer åt Kommunförbundet

1988 Vikarierande professor på avd. för projekteringsmetodik

1988-1992 Lärare i Arkitekturbeskrivning på KTH (Perspektivlära, Redovisnings­teknik, Visualisering mm)

1992-2007 Delägare i Nordplan AB. Metod för analys av utbudsställen.

2008-2009 Högskolan för Design och Konsthantverk, 30 p kurs Seriekonst och avancerat bildberättande.

2016-2017 ordf i Nyköpings Konstförening

 

Grupputställningar

Tillsammans med den danska konstnärsgruppen Saerimner på Aalborg seminarium i april 1971 och mars 1972 och i Köpenhamn jan 1973.

1976 april  Stockholms konstnämnd.

2013 juni – aug Sörmländsk fotosalong, jurybedömd utställning. Koordinaten Oxelösund.

2014 feb – mars Fiskhussalongen, jurybedömd utställning

 

Egna projekt och utställningar

1977 Februari Kilen, Kulturhuset i Stockholm.

1977 Maj - sep Malmö museum.

1978 Mars TV-program i serien Konstverk berättar.

1981 Mars Sandvikens konsthall.

1984 Nov  – 1985 jan Umeå bildmuseum.

1990 Nynna, Fylkingen i Stockholm.

2007-16 Deltagit i årlig konstrunda i Nyköping, i Förening i konsts regi

2009 Galleri Fiskhuset Nyköping

2012 Konstnärlig väggutsmyckning Neuberghska Ålderdomshemmet, Göteborg

2013 januari Galleri KIKK Katrineholm

2013 maj Galleri Galaxen, Sandvikens Konsthall (Fötter)

2013 sept. Miniutställning i samband med kyrkovalet Husby Oppunda (Måltiden)

2014 feb – mars NK-villan Nyköping (Fötter)

2016 april - maj NK-villan Nyköping (Objekt mm)

2016 juni Galleri Nordostpassagen Stockholm del1 (Objekt o Måltiden)

2016 sept Galleri Nordostpassagen Stockholm del2 (Nya objekt, spel, serier och 266-proj)

 

Samarbeten

1985 Konstnärlig utsmyckning av Rissne tunnelbanestation, Stockholm tillsammans med Madeleine Dranger.

1988 Förslag till konstnärlig utsmyckning av del av Kungsgatan i Stockholm, arbetsgrupp med Nordplan

1992-93 Inbjuden tävling. Förslag till konstnärlig utsmyckning av gångkulvertar till riksdagshuset, i samarbete med Madeleine Dranger.

2012 Deltagit i Anita Gredes projekt Moder Jord vid Skavsta flygplats (arbetet pågår)

 

Publicerade större konstnärliga verk

1972 Castux, mapp

1984 Pollux, bildberättelse

 

Under arbete

”SE” - Utställning och bok, Konstprojekten ”CHOOSE” och ”NOMO”

En utställning med brädspel och speltavlor

 

HEM

Dessutom har jag arbetat som arkitekt.

Nedan lite av vad jag hållit på med inom samhällsplaneringsområdet.

Arbe­tat som lärare vid KTH och som konsult med översiktlig planering i kommuner samt med forsknings- och utveck­lings­ar­bete om kommunal planering, speciellt planeringsmetoder. Exempel på större utvecklingsprojekt och utredningsuppdrag:

- Kommunöversikter och markdispositionsplaner, Statens Planverk.

- Gemensamma planeringsförutsättningar, Kommunförbundet.

- Skyddsrumsplanering, Civilförsvarsstyrelsen.

- Översiktsplaner och Energiplanering, Nynäshamns kommun.

- Stugbyar, Naturvårdsverket, SNV 1976:11.

- Hantering av problem i flera dimensioner, nomogrammatriser mm.

- Datorprogram för beslutsfattare.

- Programutveckling åt detaljhandelsföretag.

- Regionala och lokala analysmodeller (omsättning, trafikmängder, miljökonsekvenser) för handeln.

- Metodutveckling och lokaliseringsanalyser för IKEA i Polen, Holland, England och Sverige

 

Forskningsrapporter

* BFR R14:1972. Nomogrammatriser, Grafiska metoder för redovisning och hantering av samband med exempel från fysisk planering.

* KTH 1974. Bedömningsmatrisen. Om att jämföra ”ojämförbara” egenskaper hos alternativa förslag till lösning av ett problem.

* BFR R39:1980. Att värdera byggd miljö. Värderingsmoment i planeringsprocessen.

* BFR R1-10:1981. Den kommunala planläggningen och planeringsprocessen, KPP.

* BFR R42:1983. Användning av Kommunöversikter.

* KTH mfl 1994. Stadskärneförnyelse och fastighetsvärde, delrapport 2.: Förnyelsens karaktär och omfattning i de studerade stadskärnorna.

 

Pedagogisk verksamhet

* 1970. Speciallärare i Stadsfunktionslära på KTH.

* 1973 - 1986. Kursledare och lärare i ett stort antal kurser för politiker och tjänstemän på Kommunskolan i Sigtuna och i kommunerna.

* 1985 - 1995. Lärare i Arkitekturbeskrivning och Perspektivlära på KTH.

* 1985 - 1990. Kurser i Datorgrafik.

* 1988. Tf. professor i projekteringsmetodik på KTH / Arkitektur.

* 1994 - Lärare i kurser om Stadskärneförnyelse och Centrumledning, KTH, i Stockholm, Örebro och Jönköping.

 

Exempel på artiklar mm

*1976 - 86. Medlem i tidskriften Plans redaktion. Fackredaktör för

nr 1, 1977 om Kommunplanering,

nr 2, 1978 om Sociala aspekter i samhällsplanering,

nr 2, 1979 om Planering i en kommun,

nr 3-4, 1981 om Kommunal planering och resurshushållning

och har därvid deltagit i respektive nummer med artiklar.

* Arkitekturforskning, vol 2 nr 3 1989. Vägen fram till ett förslag.

* Plan nr 2, 1993. En fjäril som orsakar orkaner.

* Stadsbyggnad nr 4, 1993. Presentationsteknik i dag och i framtiden.

* AT nr 6, 1995. Vad duger vi till?

* Plan nr 5, 1997. Kungens kurva - tillbyggnad av Sveriges största handelsområde?

 

Andra lite udda jobb

Stadskärneförnyelse i Gamla stan i Stockholm.

FoU centrum, Skeppsta, Länsstyrelsen i Sörmland

Hesaid, EU-projekt om trafikkorsningar

BFR-projekt, Ungdom och stadskärneförnyelse

Programskrivning för BFR-projekt, Kvinnor och distansarbete

Metodutveckling, Miljö- och trafikkonsekvenser av etableringar

Handledare åt lic avh om Centrumvandring

Handledare åt lic avh om Små FörortsCentra, SFC

 

Och en lustighet

Var en av de första att introducera ordet HEN som ett alternativ till det långa "han eller hon".

HEM